Väntat beslut från arbetsdomstolen: Fem JHL-anslutna brandmän får sammanlagt en halv miljon i lönefordringar

Jyväskylä stad måste betala närapå en halv miljon euro totalt i uteblivna löner till fem JHL-anslutna brandmän. Den största enskilda lönefordran uppgår till nästan hundratusen euro.

Arbetsdomstolen tog den 29.3 ett beslut som ålägger Jyväskylä stad att betala närapå en halv miljon euro totalt i uteblivna löner till fem JHL-anslutna brandmän. Dessutom måste staden stå för kärandens, i detta fall Offentliga sektorns union JAU, rättegångskostnader.

Arbetsdomstolens beslut är entydligt och enhälligt.

De fem brandmännen i fråga kan se fram emot ett betydande ekonomiskt tillskott: en av dem får 67 000 euro, den andra 80 000 euro, den tredje 85 000 euro, den fjärde 83 000 euro och den femte 99 000. Var och en av dem blir tvungen att betala skatt på sin fordran, men det är ändå fråga om stora summor.

Arbetstid, inte beredskapstjänst

Arbetsdomstolen anser att beredskapstid tillämpats på brandstationer inom Mellersta Finlands räddningsverk, trots att det handlat om arbetstid.

Beredskapssystemet togs i bruk på arbetsgivarens initiativ i januari 2004 och upphörde i slutet av mars 2016. Under den tiden var brandmännen förpliktade att anlända till brandstationen inom fem minuter efter att larmet gått. 

Arbetsdomstolen anser att fem minuter är en så kort tid att den inte gav dem som var i beredskap möjlighet att vistas någon annanstans än i brandstationens omedelbara närhet. Med detta som grund avgjorde domstolen frågan till brandmännens fördel.

Staden och kommunerna som betalare

Jyväskylä stad krävde att en del av brandmännens lönefordringar skulle uppfattas som preskriberade. Arbetsdomstolen valde att följa högsta domstolens tidigare linje och avgjorde frågan om preskription av lönefordran utgående från 55 paragrafen i lagen om kommunala tjänsteinnehavare.

Därmed hade ingen av lönefordringarna i käromålet preskriberats, utan lönefordringarna beaktades från och med januari 2014.

Arbetsdomstolen anser att fem minuter är en så kort tid att den inte gav dem som var i beredskap möjlighet att vistas någon annanstans än i brandstationens omedelbara närhet.

Jyväskylä krävde att lönefordringarna skulle justeras, och argumenterade bland annat för att de är retroaktiva och stora till sina belopp och skulle leda till ett oskäligt slutresultat för stadens del. Arbetsdomstolen avslog kravet.

Förutom Jyväskylä får andra kommuner som hör till verksamhetsområdet för Mellersta Finlands räddningsverk  stå för fiolerna. Kompensationen betalas av Jyväskylä, men staden driver in en del av summan av de andra kommunerna inom räddningsverkets område i form av högre kostnader för räddningsverket.

Domstolen bestämde också att staden skulle betala motpartens rättegångskostnader, totalt cirka 35 000 euro.

Arbetsdomstolens beslut är slutgiltigt.

Läs också: Juristen svarar: Beredskapstjänst eller arbetstid?

”Kompensationerna är berättigade”

JHL:s avtalsexpert Hannu Moilanen har följt tvisten om beredskapstjänst på nära håll och är tillfreds med arbetsdomstolens beslut. Han är inte speciellt överraskad.

– Jag kunde vänta mig det här beslutet. Arbetsdomstolen har motiverat sitt beslut väl och det är i linje med EU-domstolens och högsta domstolens tidigare avgöranden.

Hela rättsprocessen skulle enligt Moilanen ha kunnat undvikas ifall  Kommunarbetsgivarna KT hade lyssnat på JAU:s och arbetstagarnas krav i stället för att tjurskalligt driva tolkingar som visat sig vara ogrundade och felaktiga.

JHL:s avtalsexpert Hannu Moilanen har följt tvisten om beredskapstjänst på nära håll.

Moilanen anser att beslutet skipar rätt för de fem brandmän som i väntan på arbetsdomstolens beslut har blivit en nagel i ögat på räddningsverket och till och med utsatts för diskriminering.

– En kompensation är berättigad. När de började driva sina motiverade krav, fick de bland annat inte längre delta i beredskapstjänst, berättar Moilanen.

Timo Rämö, ordförande för JHL:s brandmannaförening, bekräftar att de fem brandmännen utsatts för diskriminering under processen.

– De har inte kunnat delta i beredskapstjänst på fem år, vilket har inneburit ett inkomstbortfall på till och med 10 000 euro jämfört med andra brandmän, säger han.

Rämö förundrar sig över arbetsgivarens tillvägagångssätt i och med att det i tjänsteförordnandet står att personen är förpliktad att delta i beredskapstjänst och i detta fall har arbetsgivaren inte möjliggjort det.

Sex andra fall på gång

Det är sannolikt att arbetsdomstolen fattar fler liknande beslut redan under det här året. Sex olika käromål med anknytning till beredskapstjänst har väckts på olika håll i landet, bland annat i Norra Savolax och Mellersta Österbotten.

– Vi kräver lönefordringar retroaktivt för sammanlagt 44 brandmän, säger Moilanen.

I samtliga fall har brandmännen fått rättshjälp av JHL.