4.3.2020

Vasa sjukvårdsdistrikt blir välfärdsområde och tar över social- och hälsovård – Kommuner tvekar med att överlåta verksamhet

Illustration med karta över Finland och Österbotten med olika stödtjänster såsom fastighetsskötare, lokalvårdare och textilvårdare.

Det är oklart hur många kommuner som överför sin social- och hälsovård på Österbottens välfärdsområde och hur stödtjänsterna ska ordnas.

Hösten 2018 började styrelsen för Vasa sjukvårdsdistrikt ana att den dåvarande regeringen inte skulle komma i mål med vård- och landskapsreformen. Då tog styrelsen initiativ till att utreda om sjukvårdsdistriktet skulle kunna överta social- och hälsovården från kommunerna på frivillig basis.

Sjukvårdsdistriktet ska ombildas till Österbottens välfärdsområde. Alla tretton kommuner i sjukvårdsdistriktet har godkänt grundavtalet för Österbottens välfärdsområde. Men hittills har bara Vasa, Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Larsmo har beslutat att överföra sin social- och hälsovård på välfärdsområdet, som troligtvis inleder sin verksamhet 2022.

Det är frivilligt för kommunerna att överföra sin social- och hälsovård på den nya samkommunen, men om de gör det måste de överföra hela sektorn och kan inte behålla något. Kommunerna ska fatta sina beslut senast på valborgsmässoafton, den 30 april i år. Många kommuner tvekar.

Tillgången till närservice oroar

Frågor om inflytande, fastigheter, närservice, servicenivån och den fungerande integration i vården man själv lyckats skapa oroar flera kommuner. Till exempel Närpes stad har totalrenoverat servicecentret för äldre och planerar att renovera hälsovårdscentralen före utgången av 2023.

Stadsfullmäktiges ordförande Mikaela Björklund säger att Närpes framskridit snabbare med fastighetsinvesteringarna än man skulle ha gjort om det inte var en nationell vårdreform på gång. Avsikten är att försöka säkra att det finns vård kvar på lokal nivå.

– Vi har åstadkommit en integrerad verksamhet inom kommunen, och då vill vi ha garantier för att man inte monterar ner det sättet att jobba. Det är närhet, lättillgänglighet och god kvalitet som är viktiga för oss, säger Björklund.

– Politikerna är oroliga för att de inte vet vad det skulle innebära för Kristinestads del.

I Kristinestad påverkas åsikterna fortfarande av nedskärningarna på Bottenhavets sjukhus som Vasa sjukvårdsdistrikt gjorde efter att ha tagit över sjukhuset. Staden har beslutat att bilda ett samföretag med vårdbolaget Pihlajalinna för att sköta hälsocentralstjänsterna. Avsikten är att garantera att tjänsterna finns kvar i Kristinestad. Hur staden kommer att besluta om att överföra social- och hälsovården på välfärdsområdet är fortfarande öppet.

– Politikerna är oroliga för att de inte vet vad det skulle innebära för Kristinestads del. Skulle verksamheten skäras ner eller kostnaderna öka? säger stadsdirektören Mila Segervall.

– Det är en stor omställning med tusentals anställda.

Den nya samkommunen ska inleda sin verksamhet 2021 eller 2022. Det senare ser sannolikare ut.

– Vi hade beredskap för 2021, men i och med att beslutsprocessen drar ut och vi inte vet vilka kommuner som är med före valborg lutar det mot 2022, säger Jakobstads stadsdirektör Kristina Stenman.

 – Om man tänker vara saklig är det 2022. Det är en så stor omställning med tusentals anställda. Hur man än gör måste man omorganisera stödtjänster till mindre eller större grad, säger Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg.

Stödtjänster ordnas på olika sätt

En stor fråga i sammanhanget är hur stödtjänsterna ska organiseras, både i det nya välfärdsområdet och i kommunerna. De österbottniska kommunerna har organiserat sina stödtjänster på väldigt olika sätt. En del har kökspersonal och fastighetsskötare placerade ute i verksamheterna, till exempel vid enskilda skolor och vårdenheter. Andra har centraliserat verksamheten.

Vasa och Vasa sjukvårdsdistrikt har bildat två gemensamma bolag för stödtjänster, Teese Botnia och Mico Botnia, och Jakobstad har placerat sina stödtjänster i sitt helägda bolag Alerte. I synnerhet i små kommuner kan stödtjänsterna bli sårbara när de stödtjänster som härrör sig till social- och hälsovården överförs på välfärdsområdet.

– Vi har fastighetsskötare som jobbar vid både vid skolor och vårdhem.

– Vi har fastighetsskötare som jobbar vid både vid skolor och vårdhem, och vi har kök som producerar mat för både skolor och äldreomsorgen, säger Johan Berts, JHL:s huvudförtroendeman i Malax kommun.

Om stödtjänsterna överförs på välfärdsområdet ställs samkommunen också in för frågan om den ska anställa stödtjänstpersonalen själv, eller om de placeras i ett bolag. Om de placeras i Teese Botnia och Mico Botnia innebär det en övergång från det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet AKTA till kollektivavtalet Avainta för kommunala bolag.

Läs också Han bytte byggdammet mot frisk luft

Flera alternativ läggs fram

Beredningen av Österbottens välfärdsområde fortsätter i fem arbetsgrupper. De ska rapportera om sitt arbete till styrgruppen den 4 mars och bli klara med sina slutrapporter till slutet av mars.  Kristina Stenman leder arbetsgruppen som utreder hur stödtjänsterna ska ordnas.

– Vi har gjort en kartläggning av hur stödtjänsterna sköts i olika kommuner och kommer säkert att lägga fram olika alternativ för hur de kan ordnas i framtiden, säger Stenman.

” Utgångspunkten är att stödtjänsterna ska kunna produceras lokalt. ”

Rurik Ahlberg i Korsholm tycker inte det är så brådskande med att överföra stödtjänsterna på välfärdsområdet eftersom det blir komplicerat om man måste lösa allt på en gång.

– Det kan bli lite köp av kommunerna en tid. Kanske det fungerar bra också. Det kan hända att det är en riktigt bra lösning, säger han.

Stenman säger att det inte nödvändigtvis blir en överföring av personalens del. Utgångspunkten är att stödtjänsterna ska kunna produceras lokalt. Hon tror att kommunerna ser över alla möjligheter. Om stödtjänsterna överförs på samkommunen kan det finnas ett intresse för att gå in i gemensamma bolag eftersom det inte skulle bli så mycket stödtjänster kvar i små kommuner.

– Om man vill att samkommunen och kommunerna ska ha gemensamma producenter måste man hitta ett sådant in house-arrangemang som gör det möjligt, säger Stenman.

Läs också Kommunerna försöker bli av med kollektivavtalet för timavlönade JHL ryter till: Vi godkänner inte avtalsshopping

”Ordna så att konkurrensutsättning inte behövs”

I Närpes skulle överföringen av social- och hälsovården på välfärdsområdet innebära att ekonomiförvaltningen minskar med hälften.

– När det gäller fastighetsskötseln och kosthållet beror det på vilken deal man gör med samkommunen. Är det så att kommunen sköter en del av den servicen, hyrs fastigheterna ut med underhåll? Ska man gå in i något fastighetsbolag påverkar det förstås mera, säger Björklund.

Närpes försöker ställa sig in på att den här typen av förändringar i alla fall är på kommande med den nationella vårdreformen.

– Verksamheten måste ordnas så att varken välfärdsområdet eller kommunerna tvingas konkurrensutsätta stödtjänsterna.

– Då försöker vi istället konsolidera mera med koncernbolagen och på det sättet förstärka möjligheterna att upprätthålla en så god och bred kompetens som möjligt.

Det är viktigt att utreda stödtjänsterna också ur personalens synvinkel, säger Johanna Värmälä, specialsakkunnig inom samhällspåverkan på JHL.

– Verksamheten måste vara sådan att varken välfärdsområdet eller kommunerna blir tvungna att konkurrensutsätta stödtjänsterna. Den måste följa in house-principen för att de anställda ska jobb också i framtiden, säger Värmälä.