Enligt undervisningsminister Li Andersson måste antalet utbildningsplatser inom småbarnspedagogiken höjas både vid yrkeshögskolorna och vid universiteten. Även dagisarnas arbetsförhållanden måste bli bättre så att de proffs som utexamineras inom området också vill stanna inom branschen.
Finländska dagisar lider av personalbrist. Det är i synnerhet närmare omöjligt att hitta ett tillräckligt antal lärare inom småbarnspedagogik. Situationen har varit svår redan länge.
Motiivi utredde småbarnspedagogikens situation i förra veckan. Finlands sex största städer är alla nödställda: i huvudstadsregionen finns inte tillräckligt många proffs för att fylla ordinarie tjänster, och i Uleåborg och Tammerfors tampas dagisarna med brist på vikarier.
Vad tänker landets regering göra åt situationen? Undervisningsminister Li Andersson (VF) berättar att antalet utbildningsplatser inom området redan har ökats.
– Under åren 2018–2021 var målet att det skulle finnas 1 000 nybörjarplatser i utbildningen för lärare inom småbarnspedagogik, konstaterar hon.
Målet har inte nåtts helt och hållet, trots att utbildningsplatserna har ökat.
– Utöver det behöver vi flerformsutbildning. Universiteten har signalerat att det behövs satsningar där. Det måste också finnas flexibla studievägar till exempel för dem som har en barnskötarexamen och vill fortsätta studera till lärare inom småbarnspedagogik.
Undervisningsministern får respons om områdets arbetsförhållanden direkt från arbetstagarna.
Enligt Andersson räcker det inte med att endast öka antalet nybörjarplatser, utan de studerande måste också utexamineras och vilja stanna inom branschen. Det är därför viktigt att förbättra arbetsförhållandena inom småbarnspedagogiken, betonar hon.
Enligt undervisningsministern borde staten bevilja kommunerna mer finansiering för att täcka utgifterna för småbarnspedagogiken. Som minister får hon respons om områdets arbetsförhållanden också direkt från arbetstagarna. Många grupper saknar personal.
– Det borde vara lättare att få biträden till grupper där de behövs. Jag skulle också uppmuntra kommunerna att ta i bruk så kallade 3+1-modeller, det vill säga att grupperna eller dagisarna till exempel kan ha en extra fast anställd barnskötare. Det skulle hjälpa den utbildade personalen att orka och vilja stanna på området.
Den nuvarande regeringen kommer inte att förnya lagen om småbarnspedagogik
Personaldimensioneringen inom småbarnspedagogiken ändras senast 2030. Då måste två av tre av dagisets arbetstagare ha en högskoleexamen för området.
I praktiken betyder detta att de måste vara lärare eller socionomer inom småbarnspedagogik. Åtminstone en av tre arbetstagare måste ha behörighet som lärare inom småbarnspedagogik. Kravet gäller arbetstagare som ansvarar för fostran, undervisning och vård.
Lagen reformerades under den förra regeringsperioden, och den nuvarande regeringen kommer inte att ändra den, säger undervisningsminister Andersson. Hon anser att man i offentligheten har fokuserat för mycket på lärare inom småbarnspedagogik och glömt bort socionomerna.
Det är långt till 2030. Nu är det viktigt att öka antalet utbildningsplatser.
– Det är ännu långt till 2030. Nu är det viktigt att satsa på att skapa fler utbildningsplatser och öka branschens attraktivitet. Det är ytterst viktigt att vi även utbildar tillräckligt många socionomer inom småbarnspedagogik.
I Finland deltar 3–5-åriga barn mer sällan i småbarnspedagogiken än i andra länder. Om vi vill att barn ska vårdas på dagis i stället för hemma måste småbarnspedagogiken ha tillräckligt med fast anställda arbetstagare.
– Föräldrar och barn förväntar sig att småbarnspedagogiken ska hålla hög kvalitet. Barnen måste ha möjligheter att forma hållbara anknytningsförhållanden till de vuxna som arbetar på dagiset.