Coronatiden visade att den offentliga sektorn är den mest pålitliga aktören för att ta hand om försörjningsberedskapen. Det är politikernas uppgift att slå vakt om att samhällets livsviktiga funktioner förblir i samhällets egna händer, skriver JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.
Försörjningsberedskapens betydelse har betonats under coronapandemin och till följd av kriget i Ukraina. Till följd av pandemin fastslog statsrådet i bilagan till beredskapslagen att många av de offentliga branschernas yrkesgrupper är kritiska yrken för att samhället ska klara sig ur krisen.
Städare och kosthållsarbetare var exempel på yrken som togs med på listan över kritiska yrken. Efter de första svårigheterna visade det sig att den offentliga sektorn – kommunerna och sjukvårdsdistrikten – var den mest pålitliga aktören inom försörjningsberedskapen under coronatiden.
Läs mer: Päivi Niemi-Laine: Offentliga tjänster är vår klippa i kristider
Priserna stiger med rekordfart
De ekonomiska prognoserna är sällsynt osäkra. Rysslands anfallskrig i Ukraina har försatt särskilt energimarknaden i gungning och priserna stiger med rekordfart. Till all lycka håller den offentliga energiförsörjningen finländarnas vardag i rullning också under osäkra tider.
Samhällets försörjningsberedskap innebär förutom materiell beredskap också tryggande av kritiska organisationers kontinuitet.
Finland är ett högt utvecklat land sett till ekonomi och teknologi. Medborgarna kan köpa mat och dryck från affären eller restaurangen, får el och vatten direkt ur ledningen, betalar för varor och tjänster via banksystem och utnyttjar högklassiga hälsovårdstjänster. De här är exempel på funktioner som omfattas av försörjningsberedskapen.
På myndigheternas ansvar
Försörjningsberedskapen fick sin början i Finland under början av 1900-talet. Försörjningsberedskapen i 2000-talets digitaliserade samhälle innebär förutom materiell beredskap också förbättrad krishantering samt tryggande av kritiska organisationers verksamhet och kontinuitet. Det innebär samarbete mellan företagsvärlden, den offentliga sektorn och tredje sektorn. Det viktigaste är hur den offentliga personalens ställning som delar av mångprofessionella kedjor kan beaktas i fortsättningen, till exempel i beredskapslagen.
I Finland har myndigheterna en lagstadgad skyldighet att bereda sig på undantagssituationer och störningar. Företagen deltar huvudsakligen frivilligt i verksamheten med utgångspunkt i affärsmässiga grunder, avtal slutna med kunderna och riskhantering beträffande dessa. Det är politikernas uppgift att se till att den offentliga sektorn och samhällets livsviktiga funktioner, såsom energi- och vattenförsörjning samt ict-förbindelser, vilar i samhällets egna händer.