Uppsägningen av förtroendeman Lena Salo var lagstridig. Det fastslår Österbottens tingsrätt som dömde Finlands Röda Kors, Österbottens svenska distrikt, att betala knappt 50 000 euro ersättningar till Salo samt rättegångskostnaderna.
I november 2019 satt Lena Salo, anställd och förtroendeman vid mottagningscentralen för asylsökande i Kristinestad som upprätthålls av Finlands Röda Kors Österbottens svenska distrikt (FRK), i sitt arbetsrum när biträdande chefen rusade in och hotade göra henne till malet kött.
Salo anmälde chefen till distriktets verksamhetsledare som var arbetarskyddschef. Detta ledde till ett möte med verksamhetsledaren och enhetschefen som viftade bort trakasserierna och började i stället anklaga Salo för att vara minnesstörd, att missköta sina arbetsuppgifter och att lämpa över uppgifter på en kollega.
– Men jag känner mig själv bra och visste att jag inte hade gjort det, berättar Lena Salo.
Då, i slutet av 2019, började ett långlopp som fick sitt slut i maj 2023 – tre år och sju månader senare – när Österbottens tingsrätt dömde arbetsgivaren för att olagligt ha sagt upp en förtroendeman.
Enligt advokat Kirsi Hägglund, som tog hand om Salos ärende för JHL:s räkning, har flera anställda självmant valt att lämna arbetsplatsen efter att ha blivit utfrysta och felbehandlade.
– Det var ett sätt att få den anställda att känna sig osäker. Advokat Kirsi Hägglund
– I Lena Salos fall fråntogs arbetsuppgifter som fanns med i befattningsbeskrivningen och man gav istället nya uppgifter. Det var ett sätt att få den anställda att känna sig osäker och att hon ska ”förstå” att säga upp sig, förklarar Hägglund.
Arbetsgivaren borde ha kontaktat JHL
När Lena Salo inte ”förstod” att säga upp sig valde arbetsgivaren att säga upp henne i maj 2020 – efter att ha anklagat henne bland annat för att ha gjort obefogade sökningar i ett register som upprätthålls av Migrationsverket. Detta ledde till en polisundersökning.
– Jag tog genast kontakt med polisen för att få veta vad det handlar om. Jag var med om ett heldagsförhör och beslutet dröjde två år. Det var en lättnad när svaret “ej brott” kom fastän jag visste att jag inte gjort de här sakerna som de pådyvlat mig, säger Salo.
Det innebar att uppsägningen av Salo var olaglig.
Eftersom Salo var förtroendeman vid sin arbetsplats borde arbetsgivaren dessutom ha bett om medlemmarnas åsikt innan uppsägningen – och den förfrågan borde ha gått via facket.
– Men de hade frågat vice förtroendemannen, som inte visste att hen inte har någon skyldighet att ge en namnlista på vem som hör till facket. Då skickade arbetsgivaren en förfrågan direkt till de anställda. Bara en hann svara och resten fick höra att de inte behöver svara, berättar advokat Kirsi Hägglund.
Överlag beskriver hon FRK:s svenska distrikt i Österbotten som en arbetsgivare som haft väldigt dålig koll på sina skyldigheter. Det här var också bekant för Lena Salo.
– När den ena anklagelsen efter den andra dök upp, tänkte jag jaha, det här låter bekant. Det här har mina kollegor gått igenom tidigare, berättar Lena Salo.
Dokumenterade i dagbok
När oegentligheterna började i slutet av 2019 tog Lena Salo genast kontakt med Margot Nyroos, JHL:s sakkunniga för regional verksamhet i Österbotten, och bad om råd.
Då fick hon tipset att börja skriva en dagbok om det som sker på arbetsplatsen och göra en arbetarskyddsanmälan till Regionsförvaltningsverket, vilket Salo gjorde.
– Lena fick bra råd från JHL, säger Kirsi Hägglund.
Dagboken är ett viktigt bevismaterial om man går hela vägen till rätten och ord står mot ord. Den hjälper en också att minnas bättre och då undviker man att man börjar tvivla på sig själv.
– Om det sker förändringar på arbetsplatsen kan man be om det skriftligen av arbetsgivaren för att ha bevis, tipsar Hägglund.
Enligt henne har Lena Salo blivit utsatt för arbetsplatsmobbning, vilket Regionförvaltningsverket borde ha reagerat på.
– Jag önskar ett mer aktivt grepp av Regionförvaltningsverket. Om de upplever att någon behandlas fel på arbetsplatsen kan de begära en brottsutredning. På det sättet behöver en enskild anställd inte ta den ekonomiska risken för en eventuell rättegång, säger Hägglund.
På grund av de långa och i värsta fall dyra processerna låter många nämligen bli, men efter att ha bevittnat de tidigare händelserna på arbetsplatsen ville Lena Salo inte låta saken passera.
Att gå hela vägen till tingsrätten har varit mentalt tufft, men inget Salo ångrar.
– Jag har inte gjort det här bara för mig själv, utan för mina kollegor, de som blivit osakligt bemötta och uppsagda före och efter mig. Eller de som inte fått sina avta frlängda, säger hon.
– Jag har inte gjort det här bara för mig själv, utan för mina kollegor. Lena Salo
Fyra gånger erbjöds hon förlikning, men varje gång sa hon direkt att hon inte diskuterar alternativet.
– Klart jag spelade ett högt spel, men jag ville inte ge mig. Det har pågått så mycket och så grova saker mot mig, säger Salo.
Hjälpen från JHL var ovärderlig
Den 31 maj 2023 dömde Österbottens tingsrätt FRK:s Österbottens svenska distrikt att betala 49 172,20 euro i ersättning till Lena Salo, varav 16 487,07 euro tillföll Sysselsättningsfonden. FRK dömdes även att betala rättegångskostnaderna på 19 654,40 euro.
Advokat Kirsi Hägglund är nöjd över domen, men hade hoppats på en större summa.
– Jag tycker att arbetsgivarens beteende har varit flagrant. Inte ens i rätten tog de ansvar för det skedda. Arbetsplatsmobbning kan ha en stor inverkan på den mentala hälsan och med tanke på det känns 20 månaders lön som en låg ersättning.
– Förtroendemannen har ett lagstadgat skyd. JHL:s jurist Tarja Terävä
JHL:s jurist Tarja Terävä tycker att domslutet framförallt visar hur skyddad förtroendemannens position är.
– Förtroendemannen har ett lagstadgat skydd, säger Terävä.
Själv tycker Lena Salo att det är skönt att ärendet äntligen är över – för henne handlade det aldrig om summan utan om domen.
Hon är tacksam till alla som hjälpt henne i processen, men särskilt tacksam till Margot Nyroos från JHL.
– Margot har varit fantastisk. Hon höll kontakt med mig hela tiden och gav mig råd. Utan hennes sakkunnighet och stöd hade jag inte vetat vad jag ska göra, säger Salo.
På sin nya arbetsplats ger hon sina kolleger rådet att skriva in sig facket.
– När något händer och du behöver juridisk hjälp räcker det inte med att man hör till arbetslöshetskassan.