10.6.2022

Statsminister Sanna Marin vid representantskapsmötet: Kommunsektorn fick ett löneprogram som ökar jämlikheten – Tack till JHL för en lösningsinriktad attityd

JHL har hittills i år fått över 11 000 nya medlemmar. Även förbundets ekonomi vilar på stadig grund. Det ger goda förutsättningar för att fortsätta arbetet för medlemskårens bästa, konstaterade JHL:s nya representantskap.

Festligt men samtidigt avslappnat. Inte det minsta uppblåst. Med de orden beskrev representantskapets nya medlem Kati Pussinen från Joensuu stämningen under det nya representantskapets första möte. 

Representantskapet är fackförbundet JHL:s högsta beslutande organ. Det konstituerande mötet sparkade i gång representantskapsperioden för de kommande fem åren. I mötet, som hölls i Helsingfors den 7–8 juni, deltog närapå 120 representanter. Av dem är 70 nya i sitt uppdrag.

– Allt är intressant och lite spännande. Det finns mycket att lära sig, kommenterade Borgåbon Anette Karlsson, som steg till representantskapet från en suppleantplats.

– Jag är som ett litet barn som lyssnar och suger åt sig allt nytt.Susanna Kronlund, representantskapsledamot

Susanna Kronlund, representantskapsvalets röstmagnet i Egentliga Finland, beskrev upplevelsen som omtumlande och berikande.

– Jag är som ett litet barn som lyssnar och suger åt sig allt nytt. Jag hade inte förstått att det handlade om en så här stor samling människor.

Läs mer: Åländska Susanna Kronlund är röstdrottning i Egentliga Finland:
Fyra svenskspråkiga valdes till JHL:s representantskap

Snabbt ut i hetluften

Ledamöterna fick ingen mjuklandning, utan kastades ganska snabbt ut i hetluften. Efter månader av demonstrationer, övertidsförbud och andra påtryckningsåtgärder var det upp till dem att ta ställning till förhandligsresultatet om ett nytt tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorn.  

– Vi måste ta modiga beslut. Gänget här i salen vet att vi inte kommer att komma enkelt undan efter det här beslutet, och vi bär det ansvaret, sade Kirsi Särkelä, huvudförtroendeman från Uleåborgsregionen.  

Representanskapet godkände förhandlingsresultatet om nya tjänste- och arbetskollektivavtalsvillkor för kommunsektorn.

Hon tyckte att förhandlingsresultatet skulle godkännas, men ansåg att förbundet borde ge de aktiva goda anvisningar för hur det skulle tillämpas. Förslaget fick också mothugg. Ledamöterna bekymrade sig speciellt mycket över att en del av förhöjningarna skulle ske genom justeringsrater och därmed inte automatiskt tillfalla alla medlemmar.

Maarit Nyman, förtroendeman från Uleåborg, påpekade att ju längre tiden led, desto mer pengar förlorade medlemmarna genom uteblivna löneförhöjningar. Hon påminde om att avtalet också påverkar semesterpenningen.

– Det handlar inte om så stora summor […] men man får nog ganska många kaffe-, mjölk- och margarinpaket för de pengarna i butiken.

Godkändes utan omröstning

Representantskapet godkände slutligen förhandlingsresultatet utan omröstning eller motförslag. Uppgörelsen gäller alla kommunala kollektivavtal och omfattar cirka 300 000 löntagare. Genast i juni får de som berörs av avtalet en allmän höjning som uppgår till 46 euro, men minst 2 procent. 

Avtalsperioden är tre år. Lönehöjningarna under det andra och tredje året kommer att vara minst 1,9 procent per år oberoende av vad som avtalas inom exportbranscherna och industrin. Om man inom de här branscherna kommer överens om större höjningar, reflekteras det också i den kommunala lönelösningen.

Alf Nyroos, Johan Berts och Susanna Kronlund föredrog att mötas ansikte mot ansikte i stället för via nätförbindelse. Alf Nyroos fungerade som suppleant för en ledamot som var förhindrad att delta i mötet.

– Förhandlingar handlar om att ge och ta. Vi har otroligt duktiga och erfarna förhandlare som vill alla våra medlemmars bästa vid förhandlingarna, påminde Susanna Kronlund.

Johan Berts, huvudförtroendeman från Malax, var inne på samma linje.

– Vi lever i svåra tider, så det var bra att vi lyckades ro avtalet i land.  Förhandlarna har fått in bra klausuler i texten. Om någon annan får mera pengar, borde vi också få det, sade Berts.

Läs mer om avtalet på JHL:s webbsidor.

Representantskapet fick ny ledartrio

På mötesagendan fanns också flera andra viktiga beslut. Inledningsvis valde representantskapet en ordförande och två vice ordförande inom sig. Eija Paananen från Helsingfors kommer att leda ordet under de kommande fem åren. Hon fungerade som representantskapets ordförande i drygt ett år redan under förra representantskapet. Paajanen flankeras av Satu Rantanen från Reso och Tiina Liimatainen från Lojo.

Representantskapet valde inom sig en ny ordförandetrio. På bilden Tiina Liimatainen, Eija Paananen (mitten) och Satu Rantanen.

Päivi Niemi-Laine återvaldes som väntat till posten som JHL:s ordförande. Även branschchef Håkan Ekström förnyade sitt mandat i förbundsledningen. Saila Ruuth valdes som efterträdare till branschchefen Teija Asara-Laaksonen, som går i pension.

Saila Ruuth arbetar för närvarande som statssekreterare för social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen (VF). Ruuth har tidigare jobbet vid bland annat Industrifacket och Finlands Livsmedelsarbetares Arbetslöshetskassa. Ruuth är magister i statsvetenskaper.

Fackförbundet fick också en nya styrelse under representantskapsmötet. Bekanta dig med dess sammansättning r.

Päivi Niemi-Laine (mitten) fortsätter som JHL:s ordförande. Hon flankeras av branschcheferna Håkan Ekström och Saila Ruuth.

Statsminister Sanna Marin gav tack

Under den första mötesdagen gästades representantskapsmötet av statsminister Sanna Marin (SDP). I sitt tal tackade Marin JHL:s medlemmar för deras uthållighet. De två coronaåren har satt den offentliga sektorn på prov på många sätt.  

– Jag vill också tacka JHL för en lösningsorienterad attityd i vårens förhandlingar. Regeringen har känt oro och önskar att vi kan uppnå tydliga framtidsutsikter och arbetsfred som varar längre än till nästa höst.

Marin betonade att långinkomsttagarna inom kommunsektorn har gjort sig förtjänta av löneförhöjning.

– Det har snarare handlat om hur stor förhöjning vi talar om.

– Jag skulle med glädje välkomna en återgång till inkomstpolitiska uppgörelser i Finland.Sanna Marin, statsminister

Statsmininstern förutsåg kommunsektorns avtal som godkändes nästa dag. Hon såg avtalets löneprogram som ett betydande steg mot lönejämlikhet. Samtidigt beklagade hon att arbetsmarknaden spjälkts upp som en följd av arbetsgivarnas agerande, vilket har försvårat och förlängt koellektivavtalsförhandlingarna.

– Jag skulle med glädje välkomna en återgång till inkomstpolitiska uppgörelser i Finland, konstaterade hon.

Borde fler se medlemsuppgifter? 

Representantskapet behandlade den här gången endast fyra motioner från föreningar eller representantskapsledamöter. I en av motionerna föreslog Borgå JHL rf (150) att förbundet inte borde begränsa hur många personer som kan beviljas begränsade rättigheter till minFörening.

Förslaget väckte gensvar också hos de svenskspråkiga representanterna. Johan Berts påpekade att det i en stor förening är svårt att veta vem som är medlem i en förening utan att ha tillgång till medlemsregistret.

Alf Nyroos sade att det med tanke på dataskyddet inte är vettigt att öppna registret för alla, men att antalet licenser borde vara fler än i nuläget. I värsta fall kan föreningen täcka ett stort område men inte ha rättigheter ens till alla förtroendemän.

– I Österbotten sträcker sig förening 263 från Jakobstad i norr till Kristinestad i söder. Det uppstår lätt behov av fler rättigheter då åtminstone ordförande och medlemssekreterare också bör komma åt medlemsuppgifter, sade Nyroos, som fungerade som suppleant för en ledamot som var förhindrad att delta i mötet.

Representantskapet behandlade endast fyra motioner. Förslaget om att ge fler begränsade rättigheter till minFörening väckte gensvar också hos de svenskspråkiga representanterna.

I svaret på motionen framkom att förbundet inte för tillfället kommer att bevilja ett obegränsat antal rättigheter, men utreder om det i framtiden är möjligt att bevilja fler begränsade rättigheter.

De övriga motionerna gällde möjligheten att byta ut begreppet ”luottamusmies” mot det mer neutrala ”työedunvalvoja”, förbundets personals roll i JHL:s representantskapsval samt möjligheten för regionala yrkesnätverk att ansöka om JHL:s kursstöd.

Svaret på motionen om personalens roll i valarbete betonade att alla i en demokrati har rätten att delta i olika gruppers och grupperingars verksamhet. Angående regionala kursstöd framfördes att regionala yrkesnätverk redan nu har möjlighet att ordna egna utbildningar med förbundets kursstöd, förutsatt att de utnämnt en förening till vilkens konto stödet kan betalas.

– Det där är bekant för oss i Österbotten, men när folk byts ut på förtroendeposter kan det vara skäl att påminna om det. Här har vi också en roll som representantskapsledamöter, påpekade Alf Nyroos.

Stark medlemsrekrytering och ekonomi

Under sitt konstituerande möte godkände representantskapet också förbundets nya strategi samt förra årets verksamhetsberättelse och bokslut. Beträffande strategin kan man i korthet konstatera att  JHL vill vara det mest slagkraftiga och starkaste fackförbundet som visar mest omsorg.

Representantskapets ordförande Eija Paananen konstaterade att målet är tufft och att genomförandet kräver styrka och en rakryggad hållning. Hon uppmanade åhörarna att hålla blicken fäst vid bollen så att de inte slösar energi.

– Man borde våga studera sina egna göromål kritiskt under resans gång, sade Paananen.

Representantskapets ordförande Eija Paananen uppmuntrade förbundet att satsa på en stark intressebevakning.

JHL har under vintern och våren fått över 11 000 nya medlemmar. Tillväxten har säkert flera orsaker, såsom kommunesektorns utdragna förhandlingar, förbundsvalet och en riksomfattande marknadsföringskampanj. Den största enskilda orsaken torde ändå vara att medlemsavgiften sänktes till en procent.

Ekonomiskt går det mycket bra för JHL. Med placeringsintäkterna är räkenskapsperiodens resultat nästan 127 miljoner euro. Av summan reserveras 100 miljoner för eventuella framtida påtryckningsåtgärder.