Päivi Niemi-Laine: De följande hundra åren

Vårt hundraåriga Finland har redan länge brunnit för välfärdsarbete. Både ekonomin och jämställdheten har vuxit under denna tid. Många drömmar och underbara klassresor har blivit verklighet tack vare välfärdsstaten.

En stor del av välfärden har byggts upp i kommunerna genom målmedvetet arbete. Historien berättar att vägen hit varit utmanande: allt började med den nationella väckelsen, medborgarkriget, folkhälsoarbetet jämte vaccineringsprogrammen, fattiggårdarna och bosättning av evakuerade från Karelen.  De gamla näringarna fick ge vika för nya och folket flyttade till städerna i hopp om arbete. Finländarna introducerades till grundskolan och ett dagvårdssystem, vilket främjade kvinnornas inträde på arbetsmarknaden. Vattenförsörjningen kommunaliserades, fabriksindustrin stöddes. Det var en gyllene tid för Finland. Människan var nummer ett.

På 1990-talet började kommunerna främja jämställdhet. Serviceproduktionens värdegrund byggde på medborgarnas ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.  Kundorienterad kommunservice har främjats sedan början på 2000-talet. Även de offentliga tjänsterna har tillägnat sig det marknadsorienterade ”kunden har alltid rätt”-tankesättet. De senaste årens oroligheter i världen har lett till att kommunerna har fått ta ansvar även för integrationen av flyktingar.

Förändringarna fortsätter. Tryggande av jämställd service överallt i Finland är en stor utmaning i en situation där en allt större del av befolkningen flyttar till landets södra delar. Befolkningens diversifiering ger upphov till nya sorters sociala problem. Hanteringen av dem kräver politiska beslut, som varje regeringen i tur och ordning ansvarar för.

Jämställdhet och jämlikhet har inte fått en märkvärdig roll i den sittande regeringens värdegrund. Dessa skulle dock behövas, eftersom de utgör grunden för en sund ekonomi. Regeringen är intresserad av ekonomi. Finlands framgång på världsmarknaden förutsätter högklassig småbarnsfostran och utbildning. Vi alla måste ständigt förnya oss och uppdatera vårt kunnande. Det lyckas inte utan goda och jämställda tjänster för alla.

Kommunerna har nyckelroller också efter vård- och landskapsreformen, speciellt vad gäller uppfostran, bildning, lokal livskraft och förebyggande av sociala problem. Om kommunerna inte beviljas tillräckliga resurser att sörja för dessa tjänster, kan vi bara fråga oss om Finlands följande hundra år präglas av stagnation.

Förutsättningen för en bättre framtid är att vi lär känna vår historia, i vårt fall en välfärdshistoria. Slarv och hafs leder ingen vart. Det har vi inte råd med. All heder åt kommunerna, skaparna av Finlands framtid!