En kommunalt anställd kan i vissa fall tjäna mer som strejkvakt än under en vanlig arbetsdag. De låga lönerna och bristen på ett löneprogram leder bland annat till rekryteringsproblem.
– Det är svårt att få tillräckligt med personal till assistentjobb i skolor då lönen är så låg, säger skolgångshandledaren och strejkvakten Ollijuhani Kujansivu i Helsingfors.
Under en vanlig arbetsdag skulle Ollijuhani Kujansivu befinna sig i ett klassrum eller på skolgården vid Zacharias Topeliusskolan i Tölö, Helsingfors. Han skulle kanske hjälpa med matteuppgifter, lugna ner en orolig elev eller delta i en fotbollsmatch.
Under kommunsektorns strejk är han i stället strejkvakt under två dagar. JHL:s, Jytys och FOSUS strejk har stängt de flesta skolor och daghem på tio strejkorter. Även många kommunala motionsplatser, bibliotek och museer har satt lapp på luckan under den veckolånga strejken.
Solidaritetskänslan har varit stark
Kujansivus första dag som strejkvakt började kring åttasnåret med att han hämtade informationsmaterial och en strejksvaktsväst. De första timmarna tillbringade han vid en skola på Industrivägen i Vallgård. Efteråt har han hunnit gå på strejkkaffe och även vakta utanför Runda huset i Hagnäs.
– Upplevelsen har varit positiv. Bilarna har tutat åt oss och vi har fått positiv respons av förbipasserande. Solidaritetskänslan mellan de olika förbunden har också varit stark, säger Kujansivu.
– Ifall någon vill bryta mot strejken försöker vi tala hen till rätta.Ollijuhani Kujansivu, strejkvakt
Strejkvaktens uppgift är att uppmana alla som försöker komma till arbetsplatsen för att utföra strejkbelagt arbete att lämna arbetsplatsen. Tills vidare har ingen som borde strejka dykt upp på de arbetsplatser där Kujansivu stått på pass.
– Ifall någon vill bryta mot strejken försöker vi tala hen till rätta. Vi ger kampanjmaterial och berättar om orsakerna till strejken, men försöker inte stoppa någon fysiskt.
Ollijuhani Kujansivus mamma var fackligt aktiv. Då JHL sökte strejkvakter var det självklart för honom att anmäla sitt intresse:
Svårt att hitta tillräckligt många handpar
Kujansivu har varit skolgångshandledare sedan 2019. Tidigare har han också jobbat på bibliotek. Flera skolor har problem med att hitta tillräckligt många som är redo att jobba som stöd för läraren och hålla i trådarna för eftermiddagsverksamheten.
– Jag jobbar med barn som har specialbehov. Det känns ibland att jag inte kan göra mitt jobb så bra som jag skulle önska. Om vi var fler som delade på arbetet skulle personalen orka och må bättre, vilket betyder att eleverna också skulle må bättre.
Ollijuhani Kujansivu har själv hjälpt till att rekrytera svensktalande kompisar till sin arbetsplats. För att få fler att intressera sig för jobbet, borde lönen höjas.
– Jag hoppas verkligen att det ska lyckas nu, säger Kujansivu.
Läs mer: Strejkerna började med Rovaniemi – stränga lönehälsningar till arbetsgivaren: Vi ger inte upp!
Andra upplaga av demonstrationen Lönedag
Totalinkomsterna inom kommunsektorn är i medeltal 3 372 euro i månaden, men variansen är stor. Familjedagvårdarens totalinkomst är med nöd och näppe över 2 000 euro. En städare förtjänar i snitt 2 103 euro och en skolgångshandledare med heltidsarbete 2 176 euro i månaden.
JHL vill lyfta låginkomsttagarna ur lönegropen. Dessutom vill förbundet ha ett flerårigt löneprogram för kommunbranschen.
– Med löneprogrammet förbättras kommunernas och de begynnande välfärdsområdenas attraktionskraft som arbetsgivare och förmåga att hålla kvar sina anställda, säger JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.
I dag, fredag, ordnar JHL tillsammans med FOSU och Jyty en andra upplaga av demonstrationen Lönedag på Narinkentorget i Helsingfors. Den första demonstrationen hölls i början av april.
Strejken avslutas senast den 9 maj. Kring 81 000 löntagare på olika håll i landet berörs av strejken.