Om nätterna tar Paulina Lindblad hand om de äldre på boende- och vårdcentret Oasen i Jomala på Åland. En tråkig natt på jobbet är en bra natt.
När andra gör sig redo för att lägga sig kör närvårdare Paulina Lindblads nattpass igång. Vid halv nio på kvällen startar arbetsnatten med överlämning av dagvårdarna. Under en halv timme uppdateras Lindblad om läget på avdelningen Liljan.
Efter överlämningen är hon ensam tills morgonskiftet kommer på jobb vid halv åtta. Fastän hon mest jobbar ensam poängterar hon hur fina kollegor hon har. Själv beskriver hon sig som en person som vill ta hand om andra.
Under natten går hon några ronder för att kontrollera att alla boende har det bra. Men en del av arbetstiden handlar ”bara” om att sitta i tv-rummet och lyssna: Behöver någon hjälp?
– Patienterna glömmer bort att ringa eller så tänker de att de inte ska störa. Många tror att vi sover, fastän vi inte gör det. Om jag hör något går jag in och tittar vad som händer, säger Lindblad.
Bytte från skift till natt
Studier på Ålands vårdinstitut med inriktning handikappomsorg ledde till jobb där Lindblad arbetade med personer med varierande funktionsnedsättningar. Men efter ett tag tröttnade hon på att jobba i tre skift.
– Och då dök en nattjänst här på Oasen upp.
Att bara jobba dag är inte längre ett alternativ för Lindblad som sedan 2020 jobbar natt på boende- och vårdcentret Oasen i Jomala.
– Efter skiftjobb blev jag lite girig, det är så dåligt betalt att bara jobba dag inom vården.
Som nattvårdare jobbar hon sju nätter i sträck och efter det har hon sju dagar ledigt.
– Jag gillar att jobba mycket men när jag väl är ledig vill jag vara ledig ordentligt.
– Jag gillar att jobba mycket men när jag väl är ledig vill jag vara ledig ordentligt.
Hon och hennes sambo ville också bilda familj och konstaterade att vardagspusslet är enklare om Lindblad jobbar enbart natt i stället för i tre skift.
– Det är också skönt att kunna vara ledig en onsdag utan att behöva krångla med en arbetsgivare.
Självständigt arbete
Avdelningen Liljan där Lindblad jobbar är ett effektiverat serviceboende för tio boende. De övriga avdelningarna på Oasen ger institutionsvård vilket innebär att det finns sjuksköterskor på plats.
– Jag har huvudansvaret och måste vid behov ringa hemsjukvården eller akuten, säger Lindblad.
Det innebär att hon också måste fatta beslut självständigt.
– Men jag gillar utmaningar.
Till exempel medicindelning blir svårare på natten då hon kan vara trött, så hon dubbelkollar flera gånger att det blir rätt. Fastän Lindblad är noga med sina prestationer på jobbet stressar hon ändå inte upp sig i onödan.
– Om jag inte lyckats få en patient lugn är det svårt att inte klanka ner på mig själv, men jag vet innerst inne att jag gör ett bra jobb.
Ibland går hon från rum till rum hela natten, ibland sitter hon mest i tv-rummet.
– Egentligen har jag gjort ett extra bra jobb när jag har som tråkigast – då sover patienterna.
Läs mer: Närpesbon Kaj Enqvist har över 40 års jobberfarenhet inom räddningsväsendet
Tränar styrkelyft
Eftersom Paulina Lindblad är ensam på avdelningen under nätterna har hon inte så många kollegor att umgås med. Ibland hinner hon ta en kaffe med vårdaren på avdelning intill så att de har koll på båda avdelningarna.
– Före coronapandemin hade vi nattkaffe, men det försvann och har inte kommit tillbaka. Det saknar jag.
Däremot får hon ibland umgås med patienterna – även om de helst ska sova om nätterna.
– Jag tycker att det är jättespännande om någon berättar sin livshistoria.
Det är också uppenbart att patienterna gillar Lindblad.
– När jag kom tillbaka från semestern sa de ”åh, äntligen är du här”. Då vet jag att jag gör ett bra jobb.
– Jag tycker att det är jättespännande om någon berättar sin livshistoria.
När Lindblad inte jobbar gör hon främst fyra saker: sover, äter, tränar och umgås med familjen.
– Både jag och min sambo är idrottsintresserade och vi ”meal preppar” mycket – alltså förbereder bra mat inför veckan.
Lindblad tränar styrkelyft och är också med i Ålands Kraftsportklubbs styrelse. Styrketräningen är till fördel på jobbet om någon har ramlat och inte kommer upp.
– Vi har ett hjälpmedel men det är sönder ibland. Då kommer de efter mig.
Arbetet är tungt och kroppen måste orka. Träningen hjälper – också med humöret.
– Om jag inte har tränat blir mitt tålamod lite kortare.
Vid sidan om styrkelyft är Lindblad aktiv inom JHL som styrelsemedlem i lokalföreningen på Åland.
– Med tanke på hur ostabilt läget är i dag och allt vad regeringen vill spika igenom är det viktigt att tillhöra facket. Jag är tacksam över att JHL strider för att vi ska ha sjysta arbetsförhållanden, säger Paulina Lindblad.