Nivålönesystemet reformerar grunderna för över 130 000 personers lönesättning inom kommunsektorn. Huvudfackombudet tror att det nya systemet kommer att öka lönesättningens transparens.
Huvudfackombud Maarit Salonen har under den gångna våren och sommaren spenderat otaliga timmar på diskussion om Åbo stads arbetstagares löner.
Hon är en av två JHL-representanter som förhandlar om hur det nya lönesystemet ska tillämpas i Åbo. Förbundets andra representant i Åbogruppen är huvudfackombud Tini Vehviläinen.
Kommunernas löner genomgår en stor förändring i slutet av september, när det nya nivålönesystemet tas i bruk.
Reformen gäller cirka 120 000 löntagare som omfattas av allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn (AKTA), till exempel barnskötare, biblioteksarbetare och sysselsättningstjänsternas personal.
Utöver dem gäller reformen också cirka 17 000 lärare inom småbarnspedagogik på daghem. Siffrorna baserar sig på Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT:s data.
Lönesättningen grundar sig på kunnande och ansvar
Lönesättningens huvudprinciper på nationell nivå fastställs i kollektivavtalet som fackförbunden ingår med KT.
I fortsättningen baserar sig kommunala arbetstagares uppgiftsrelaterade lön på en lönegrupp som motsvarar uppgiften. Till exempel har barnskötare inom småbarnspedagogik sina egna lönegrupper och sysselsättningstjänsternas sakkunniga sina egna lönegrupper.
Den andra faktorn som påverkar lönen är på vilken nivå arbetstagarens kunnande och ansvar är, vilket även är orsaken till att systemet kallas för nivålönesystemet. I fortsättningen kommer de uppgiftsrelaterade lönerna att delas upp i tre nivåer; A, B och C. Nivån fastställs enligt hurdant kunnande och ansvar uppgiften kräver.
Lönerna är lägst på nivå A och högst på nivå C. Lönen stiger om löntagarens kunnande och ansvar ökar så att hen övergår från en nivå till en annan, till exempel från B till C. Man kan nå en ny lönenivå till exempel genom att fortbilda sig. Om kunnandet och ansvaret är på en tillräckligt hög nivå, justeras lönen.
Varje kommun och stad måste separat avtala om hur olika uppgifter placerar sig i lönegrupperna och på lönenivåerna. Kriterierna för placeringen kommer från det nationella kollektivavtalet. Kollektivavtalet fastställer också minimilönerna för olika arbetsuppgifter.
JHL:s avtalsexpert Keijo Hiltunen har länge varit med och förberett det nya lönesystemet. Han har noterat att kommunerna noggrant följer hur andra kommuner tar systemet i bruk.
– Kan det leda till att lokala förhållanden inte får tillräcklig uppmärksamhet? frågar sig Hiltunen.
Han misstänker att arbetsgivarna eftersträvar att tillämpa systemet så enhetligt som möjligt för att undvika lönekonkurrens med varandra.
Lokala förhandlingar om tillägg
Kommunerna kan lokalt förhandla om nivåer där lönen är högre än på nivå C. Tilläggsnivåer kräver ett lokalt avtal. Avtalsförhandlingarna sker i lokala lönearbetsgrupper som består av representanter för arbetstagarna och arbetsgivaren.
Enligt Hiltunen finns det en risk att lönen inte stiger tillräckligt när arbetstagaren övergår från en nivå till en annan. Då kan den ekonomiska motivationen att lära sig nytt försvinna.
De lokala lönearbetsgrupperna avtalar även om nivåtilläggen. Nivåtillägg kan betalas om en arbetstagare hålls på samma lönenivå (till exempel B), men det oaktat har fått nytt kunnande eller nytt ansvar.
– De största grupperna vi representerar är småbarnspedagogiken och skolgångshandledarna. Där behövs mest finslipning.
Fackombud Maarit Salonen från Åbo har spenderat mycket av sin arbetstid i en lönearbetsgrupp i år. Gruppen har haft mycket att göra, eftersom det nya lönesystemet ska vara klart i slutet av september. I arbetstagarnas löner syns de eventuella förändringarna senast i oktober. I Åbo tog det tills augusti att komma överens om många av detaljerna.
– De största grupperna vi representerar är småbarnspedagogiken och skolgångshandledarna. De hör till grupperna där man allra mest måste finslipa saker och där det finns många åsikter om vad som borde beaktas, beskriver Salonen.
I Åbo finns det daghem där alla barngrupper är mångkulturella. Bland annat förhandlade man om hur mångkulturalism ska beaktas i lönesättningen inom småbarnspedagogiken.
– Vi har avtalat om att effektiverat stöd och behov av särskilt stöd poängsätts. Oenigheterna gällde vilket poängantal som ska uppfyllas för att övergå från en nivå till en annan.
Transparensen ökar
Huvudfackombud Maarit Salonen ser mycket gott i att omorganisera lönesystemet. Det nya systemet ger arbetstagarna bättre möjligheter att påverka och mer information om lönestrukturen.
Till exempel i Åbo har arbetstagarnas representanter inte tidigare fått delta i grupperna där lönerna fastställs. Nu står det tydligt i det nationella kollektivavtalet att fackombud måste få delta i lönearbetsgrupperna.
– Att beskrivningar av lönenivåerna är tillgängliga för arbetstagarna ökar transparensen. Då måste man inte muttra så mycket för sig själv om varför någon får högre lön. Arbetstagarna kan se villka villkor som ska uppfyllas för att man ska kunna stiga till exempel från nivå A till nivå B.
För artikeln intervjuades även JHL:s förhandlingsdirektör Kristian Karrasch, som deltagit i beredningen av reformen.