Som regionalkoordinator för ungdomsarbetet i Österbotten vill Roy Pietilä se till att alla unga har tillgång till trygga vuxna.
Den skarpa vintersolen och minusgraderna får Villa Elba i Karleby att gnistra. Redan på 1950-talet anordnades här sommarkoloniverksamhet för barn och 1990 grundades aktiebolaget Ungdomscentra Villa Elba.
Än i dag spelar ungdomsverksamheten en central roll. På andra våningen i den anrika trävillan har Roy Pietilä, regionalkoordinator för kommunalt ungdomsarbete för Mellersta Österbotten och Österbotten, sitt arbetsrum. Precis som huset har han lång erfarenhet av ungdomar.
– Men nuförtiden jobbar jag inte längre direkt med de unga, utan med ungdomsarbetarna som jobbar med ungdomarna, säger Pietilä.
Det var också här, på Villa Elba, som han hade sitt första sommarjobb som ungdomsledare. Utöver det har han bland annat jobbat på föreningen Stationens barn med mobilt ungdomsarbete.
Sedan ett år tillbaka har timmarna med ungdomarna bytts ut mot timmar framför datorn med e-post och koordinering. I rollen som regionalkoordinator ansvarar Pietilä för kontakten till ungdomsarbetarna i 22 kommuner i Österbotten.
– Under året åker jag en heldag till varenda kommun i vår region och träffar dem som jobbar med ungdomsarbete. Jag frågar hur det går och vad de behöver.
Vill jobba med något betydelsefullt
Roy Pietiläs intresse för ungdomsarbete föddes tidigt; när han själv var tonåring.
– Jag tyckte redan då att det var viktigt att jobba med ungdomar. Jag visste hur det var att vara ungdom och hade själv behövt mer vuxenkontakt.
Efter högstadiet studerade Pietilä till ungdomsledare på folkhögskola och gick gymnasiet vid sidan om.
– Men när jag blev färdig ville jag så klart inte längre jobba med ungdomar, säger han med ett skratt.
Efter civiltjänstgöring studerade han till medianom med planer på att bli fotograf och jobbade flera år i en fotoaffär. Därpå följde närmare tio år i handelsbranschen och jobb i kundtjänst.
– År 2013 fick jag ett barn och tänkte att jag måste göra något som är mer betydelsefullt.
Då kändes det naturligt att falla tillbaka på den första utbildningen han gick efter högstadiet. Pietilä jobbade drygt fem år som ungdomsledare för Karleby stad innan han gick vidare till Stationens barn.
– Alla jobb som jag har fått har jag fått tack vare att jag kan svenska, säger han.
– Alla jobb som jag har fått har jag fått tack vare att jag kan svenska.
Därför brinner han för att stödja det svenskspråkiga ungdomsarbetet. Pietilä har bland annat hjälpt till med Tillstånds- och tillsynsverkets svenskspråkiga utbildningar och med översättning av ett verktyg där ungdomsledare kan rapportera om sitt arbete.
– Svenskan och den språkliga jämlikheten är viktiga för mig.
Bygger relationer
Många av kommunerna i Österbotten är små och har inte så stora resurser för ungdomsarbete.
– En drivkraft är att få större resurser och visa för beslutsfattarna hur viktigt ungdomsarbetet är.
Pietilä vill att ungdomar har tillgång till trygga vuxna som har tid att lyssna.
– Sådana vuxna som är på ungdomarnas sida. Alla har vi varit unga en gång, men de vuxna glömmer överraskande snabbt hur det var.
De unga som får hjälp att hitta rätt riktning i livet kan potentiellt spara på samhällets resurser i framtiden.
– Jag förespråkar förebyggande verksamhet. Långvarighet och trygghet är en viktig faktor.
Därför påminner Pietilä regelbundet ungdomsarbetarna om att berätta om att de finns – så att de unga kan hitta till dem.
– Jag ansvarar också för nätverksträffar och utbildningar. Jag försöker vara lyhörd och anpassa mig enligt behoven på fältet.
Efter mindre än ett år som regionalkoordinator är Pietilä fortfarande ny i rollen. Han jobbar på att bygga relationer med alla kommuner i regionen, vilket är utmanande just för att han är så ny på posten.
– Jag vill att de ska lära känna mig och veta att de kan lita på mig.
Läs mer: Myrna Henriksson är pedagogisk planerare: ”Att se barnen utvecklas hör till det bästa med jobbet”
Seglar om somrarna
På fritiden är Pietilä aktiv både politiskt och som ordförande för Keskipohjanmaan JHL ry med drygt 1500 medlemmar.
– För mig har det varit en självklarhet att höra till en fackförening – det kom med modersmjölken. JHL är en viktig gemenskap.
Enligt Pietilä ökar vikten av intressebevakning hela tiden, men en utmaning är att Mellersta Österbotten är en geografiskt stor region.
– Det är svårt att kunna vara aktiv och på plats i alla kommuner.
Om han har ”riktig” fritid trivs Roy Pietilä med sin 3D-printer där han printar ut delar som kan användas i segelbåten.
– Och om somrarna seglar jag. Det är också något jag försöker implementera i arbetet, att få ta med ungdomarna och segla. Jag hoppas på att få göra det i något skede.